Arenal & Monte Verde
Resumé igen, nu från Arenal (vulkan) och Monte Verde (nationalpark).
När vi kom fram till hostelet i Arenal som vi tänkt bo på visade det sig vara fullbokat, förutom på campingdelen. Så vi bestämde oss för att bo i tält. (Ja, Malin och Camilla, ni läste rätt). Men den här gången fanns det madrasser och lakan och man behövde inte sätta upp tältet själv.
Vi var rätt skeptiska men sov ändå hyfsat ok.
Hike på väg till vulkanen.
Roligaste guiden Franklin lärde oss det mesta om regnskogens mirakelväxter (som tydligen ska kunna bota allt från baksmälla till prostatacancer) och hur man som tjej kan locka fram apor genom att sätta sig och kissa.
Grymt fina vyer men tyvärr inte så mycket vulkankänsla. Det hade inte varit någon lava på fyra månader och man fick inte gå hela vägen upp.
Efter vulkanen åkte vi till "hot springs", fantastiskt skönt! Massor av olika pooler, från iskalla till nästan kokande, den varmaste gick knappt att doppa tårna i. Vi var inte överens om vilken som hade bästa temperaturen men hittade en varm till Sara med en kall pool i mitten till Tillan. Och vi enades om att poolen med bar ändå var överlägsen. Tillan körde vattenrutschkanerace med grabbarna medan Sara softade i vattnet.
Resans dyraste öl men det var det värt.
Vi åkte båt på den konstgjorda Arenalsjön över till Monte Verde.
I Monte Verde var det svinkallt och blåste storm! Fram med hoodies och leggings och sedan blev det hämtpizza på rummet. Vi bäddade ner oss under dubbla täcken och bestämde oss för att snabbt åka vidare till värmen.
Sjukt fint!
Samara
Ett stort steg bakåt i historien, här kommer lite bilder från Samara som vi inte hann lägga ut när vi var där.
En liten översvämning på väg dit. Chauffören samlade mod en stund och körde sen rakt ut i vattnet. Vi klarade oss men fastnade sedan i uppförsbacken på andra sidan. Just som vi trodde att vi måste ut och skjuta på hoppade det fram ett gäng hjälpsamma locals och räddade oss.
Sjystaste baren på stranden.
Lite eftermiddagskaffe i skuggan. Life is good!
Drottning Tillan väntar på maten.
Bästa middagen, fantastisk grillad tonfisk! Och en jätteräka som vi blev lite rädda för.
En gammal klassiker!
Vinnarskallar
Tillan och jag har tavlat om det mesta pa resan. Vadslagning har varit ett hett tema och Mojito den vanligaste vinsten. Haromdagen nar Tillan raknat till 54 myggbett eller vad det nu var insag jag mig besegrad i den tavlingen. Men jag tror jag tar hem i kampen i svullnaste myggbetten, i Panama gick jag omkring med vad som sag ut som tva brostvartor/stekta agg pa laret. Det ar myggfritt hemma va?
Malins resa genom Costa Rica och Panama
Vi vet att ni har funderat pa var Malin har tagit vagen. Men ni kanner ju henne, vill hon ligga lagt ett tag sa gor hon det. Men vi har forsokt hanga med pa hennes strapatser och har kommer lite bildbevis pa vad hon har haft for sig.
Malins forsta ol i San Jose
Malin badar i poolen
Malin softar i skuggan i Santa Teresa
Malin sitter pa klipporna
Malin ute pa hajk
Malin sover i taltet i Arenal.. (ja det ar sant..)
Malin busar i taltet
Malin lite overberusad efter en helkvall
Malin pa battur i San Blas
Malin badar med fiskarna
Malin torkar sig i solen
Malin busar i palmerna
Malin ater en kokosnot till lunch
Det hande faktiskt en sak till som vi inte fick med pa bild. Malin traffade, tro det eller ej, Ken i Arenal. (ledsen Calle) Dom hade sig en liten semesterfling. Ken bor i Kalifornien och dom ar numera goda brevvanner. Det var en ganska tuff tid efter dom skiljdes at, men hon borjar komma tillbaka till sitt ratta jag nu, tack o lov.
Bland tradtoppar och vattenfall
En sak man maste gora i Costa Rica ar canopying, alltsa att slanga sig ut pa en stalvajer mellan tva tradtoppar, ca 30 meter upp i luften. Oslagbar kansla! Inga mammor och pappor (och Marie for den delen) behover bli oroliga, sakerhetsrutinerna ar val inarbetade och guiderna superproffs. Tillan var supercool men Sara var dock lite radd for att tappa farten och bli hangandes i luften mellan tva tradtoppar, vilket naturligtvis ocksa hande. Bara henne. Men grabbarna kvistade ut och hamtade in henne och forklarade att det var hennes bebishander som stallde till det, de for stora handskarna fastnade i vajern. Men ingen skada skedd, alla tio fingrar ar kvar och en harlig kansla av att vi vagade kasta oss ut!
Himlen tur och retur
San Blas!! Svart att beskriva med ord, sa har far ni en miljon bilder istallet.
Aventyret borjade kl 5 pa morgonen med en otroligt lang och skumpig bilresa till Miramar. Den vanliga vagen var avstangd sa vi fick ta den gamla vagen, vilken tog ca 2,5h langre. Men val framme i Miramar sa klev vi ombord for en om mojligt annu skumpigare resa med bat. 3 manniskor blev sjosjuka och vomiterade, inte vi tack och lov! Resan avslutades med ett litet smarre problem, alla var tvungna att stoppa ner sina vaskor i en stor svart sopsack, vilket resulterade i en uppsjo av svarta sackar. Sa Tillan stallde till med en liten scen nar hon inte kunde hitta ratt pa just sin sack.. 15 minuter senare forstar Sara att hon star ca 10cm ifran den, vilket far hela baten att brista ut i applader. Vi bjod pa den. Men val framme pa varan o forsvann alla dessa kanslor och vi fann himlen.
Vattnet var ganska klart..
Ett par fiskare kom forbi med dagens fangst.
Livet ar ganska underbart!
Tillan gor den obligatoriska tradkramningen pa underbara Isla Perro. Har snorklade vi vid ett batvrak, riktigt lackert med alla olika fiskar i miljoner farger och otroliga koraller. HEAVEN
Sara chillar som bara hon kan.
..och hoppar som bara hon kan.
Men Tillan ska alltid vara varst..
Och styla for Kuna-folket.
Tillbaka i hangmattorna efter en hard dag pa en ode o.
Utmattad.
Obligatoriska morgonkaffet, ni kanner val oss.
Vi hittade lite sjostjarnor lite varstans, riktigt stora och fina.
Och fick 2 kompisar, fiskarna Lattjo och Lajban.
Vi lekte kurragomma..
Men leken var snabbt over i detta vatten.
Tillan funderar over diverse varldsproblem.
Sara sket i problemen och njot bara.
Vi kan roa oss sjalva.
Lunchen tillbereds av ons enda invanare. Sa vi att vi fick vara helt ensamma pa denna on?
Ja va sa vi, spex-Tillan..
Och har kom ap-Sara fram!
Ord ar overflodiga..
Granspolisen tog en paus i knarkspaningen och kom och flortade med oss pa spanska. Vi forstod inte mycket men en del.. Det var val det enda problemet med San Blas, att ungefar 2% forstod nagra ord engelska. Men vi hade turen att traffa ett riktigt trevligt par, Sven och Vicky. Hon var fran Panama och han fran Sverige, sa dom oversatta det mest relevanta for oss, tacka gudarna for det. Annars hade vi nog fatt folja med granspoliserna till Colombia. Not cool
Har forsoker vi visa att vattnet var bara 20m utanfor varan dorr. Dock blev det morkt valdigt fort dar, och strommen slogs av utan forvarning pa kvallarna.
Far ni mojlighetet att aka hit, tveka inte en sekund! For vi var verkligen i himlen, tack Linus for tipset!
Kram till er alla
Greetings from Panama
Nu hoppar vi lite i berattelsen, mycket har hant men langsamma datorer och semesterflickor har fatt bloggandet att ligga nere. Vi ar inne pa andra dagen i Panama City. Vi bor i en otroligt charmig del av Panama City som heter Casco Viejo, gamla delen av stan. Kontrasterna ar stora, pa ena sidan stan finns skyskrapor och i var del trangs gamla valbevarade hus med hus i ruiner som man kan se rakt igenom och det paminner mycket om Kuba. Idag tog vi en taxitur (med en taxichauffor och hans tre barn i framsatet) till Panamakanalen. Det var haftigt, typ som Gota kanal :) Imorgon aker vi till paradisoarna San Blas och da kommer kameran ga varm. Sa far ni inte en bildkavalkad efter det sa finns inte tomten..
Stora kontraster aven i boendet. Lyxrum i Alajuela...
... mindre lyxigt rum i Panama City men sjyst hostel med trevliga manniskor.
Kommentarer overflodiga.
Varan utsikt fran fonstret i Panama City. Breathtaking right? :)
Ankomsten i taxin, magisk skyline.
Stora kontraster aven i boendet. Lyxrum i Alajuela...
... mindre lyxigt rum i Panama City men sjyst hostel med trevliga manniskor.
Kommentarer overflodiga.
Varan utsikt fran fonstret i Panama City. Breathtaking right? :)
Ankomsten i taxin, magisk skyline.
Kajak rakt in i solen
Efter Santa Teresa och Montezuma akte vi vidare till Samara, ett lugnt litet stalle med fin strand och smaragdgront vatten. Vi drog ivag pa en kajak- och snorklingstur till en o utanfor kusten. Vi kajakade ut genom ratt stora vagor och kande oss som varsta kajakproffsen nar vi lyckades ta oss ut mot lugnare vatten. Helt fantastiskt men armarna var trotta nar vi kom fram. Till Tillans stora forskrackelse bestod on av typ en miljon minikrabbor och leguaner som kom myllrandes ner fran bergen nar vi matade dem med bananer. Vi hade givande konversationer med guiden Manolo som pratade smattrande spanska och ingen engelska. Vi lyckades utlasa att bergen beboddes av jattestora ormar men han forsakrade att de lag och sov och inte ringlade ner till stranden. Sen spanade vi in sjostjarnor och hoppade i och snorklade och kollade lite pa Nemo och hans kompisar. Paddlade sedan tillbaka i solnedgangen, helt sjukt vackert och basta, basta upplevelsen! Vi avslutade med ett kajakrace da solen gick ner och vi inte ville paddla i kolmorker... 
And so it begins..
Jaaa vad ska man saga, jag trodde jag hade gjort mitt med myggproblemen efter den dar "nara-doden-upplevelsen" i Thailand. Men tydligen har den lilla snubben dar uppe helt andra tankar. Och tydligen javligt mycket humor ocksa med tanke pa att ett av monster-betten utformades som en playboy bunny, ¿que? Men hoppas han har roligt at det iallafall for det har jag da inte haft! Jag har aven en kansla av att det kan tillkomma nagra bett inatt med tanke pa vart boende.. Men mer om det sen, jag vill inte forstora surprisen for er :)
Men nu har jag klagat fardigt, sa nu blir det en kall ol framfor vulkanen!
Fridens people <3
